Klockmetall eller klockbrons är en bronslegering som är avsedd för gjutning av bland annat kyrkklockor och som vanligtvis består av 78% koppar och 22% tenn och är gulgrå till färgen.[1]
Variantioner av legeringen ligger mellan 78 och 85 % koppar och 15–22 % tenn. Ibland ingår 1–3 % bly istället för lika mycket tenn. Klockmetall används till kyrkklockor, koskällor, skeppsklockor och vällingklockor. Gjutformen tillverkas av sand och lim och förstörs efter varje gjutning då den brytes upp.[2] Förr lade man ibland till silver eller guld i gjutmassan i tron om att men fick en finare klang i klockan,[1] till exempel kastade Kung Fredrik I i dukater i smältan vid gjutningen av den stora 8,8 ton tunga klockan Susanne i Magdeburgs domkyrka år 1702.[3]